Den 10/12 Tävlade vi i Ironman Bahrain 70,3.

Denna tävling var egentligen inte med i planen för 2016. Men eftersom målet för året inte bara var World Championchip i Australien utan också att det skulle bli en pallplatas på någon av tävlingarna i Österrike eller Norge, lades den till. (Mia blev fyra i båda och jag nia resp femma)

Målet var tydligt och vi åkte dit för att plocka ut det sista ur kroppen för 2016. Bahrain är ett litet land som faktiskt bara är en liten ö. Det sitter ihop med Saudi genom en bro till fastlandet. Huvudstaden heter Manama och det var här starten var. Målet var tre mil bort vid Bahrain International Circuit där de också hade anmälan, alla utställare, pre-racemeeting och prisbankett. Vi valde att bo nära starten på Downtown Rotana det lyxigaste och finaste hotel vi bott på. Rummet var stort och lyxigt, Frukosten fantastisk, gym, pool och fantastisk service. De öppnade hela frukostbuffen 2h tidigare bara för ett tiotal tävlande, Körde oss gratis till simträningen och var väldigt hjälpsamma.

Vi träffade Henri Holm som skulle göra sin första Ironman 70,3 på hotellet och slog följe med honom under helgen. Vi bidrog med tips och erfarenhet och han med fantastisk energi och glädje. Det gick bussar varje timma mellan starten och BIC men vi valde att ta taxi. Vid anmälan stötte vi på Patrik Nilsson som var väldigt öppen och sympatisk. Racebrefingen var något extra. Otroligt fint och en superbuffe. Trevligt att träffa på Paul Key som nu även känner igen oss.

Starten var ute på en ö i en mindre sjö vid hotellet four seasons. Hade såklart varit perfekt att bo här men det skilde 9000 kr mot vårt hotel. Det gick smidigt med taxi från vårt hotel ca 10 min som vi delade med Henri och Johan. Lite speciellt med säkerhetskontroll för att komma in på området. Efter pumpat cyklarna och inspekterat cykelpåsen blev det toastopp innan det var dags att hoppa i dräkten. P.g.a fel info blev det en löptur för att lämna in vit påse vilket fick bli uppvärmningen. Att vi startade från en lounge avdelning som låg ut på bryggor oroade mig lite. Jag dyker aldrig i mer eftersom min axel vill/kan hoppa ur led om jag missar. (den sitter lite löst). Planen fick bli ett lite mesigt fothopp med handen på glasögonen. Hoppade i som ca 70 kom igång med rytmen snabbt. Efter första vändningen var det motsol och jag såg inte nästa boj, det blev en liten omväg innan jag kom rätt. Det blåste kraftigt och det blev väldigt täta vågor som var svåra att hitta andningsrytm i. Det var faktiskt också lite strömt. Annars var simningen lugn utan någon större trängsel. Målet var att simma under 30 och jag kom upp på 30:53 kändes dock genast bättre när Paul ropade mitt namn när jag var på väg upp för rampen. Löpningen till T1 var lång med trappor och snäva svängar innan vi kom in i parkeringsgaraget där påsarna hängde. Det var en ramp upp till andra plan och sen en bra bit till cykeln så jag tog skorna i handen för att ta på dem vid cykeln.

Ut på cykeln efter 4:40 i T1. Det blåste rejält och det stod folk för att varna för kastvindar runt de höga husen. Kan säga att det kastade bra i mina 90 profiler. Jag är ingen snabb simmare men det märks att jag blivit bättre då det är ganska ensamt på cykeln. Körde på hårt direkt och passerade någon lite då och då. När jag kom ut på motorvägen såg jag efter ett tag tre st som körde ihop. Tog ett tag innan jag kom ikapp och då hade jag hunnit reta upp mig eftersom det var så tydligt. Skällde ut dem efter noter samtidigt som jag passerade och någon minut efter slog det mig att den främsta såg lite ut som prinsen. Fick tiden att gå medan benen värkte och jag undrade om jag gjort bort mig, kanske de efter var livvakter eller nåt?? Utöver detta såg jag inte alls mycket drafting. Cykelbanan avslutades med ett varv på Formel ett banan vilket var riktigt häftigt. Den var inte så snabb med många svängar och grov asfalt. Målet var att sätta 40 i snitt och det blev 40,1 km/h i snittfart. Det var platt, blåsigt, soligt och väldigt torrt vilket gjorde att svetten torkade direkt. Jag fick inte så många chanser att resa mig ur tempopossitionen vilket började kännas i rygg och rumpmuskler på slutet. Hade också lite krampnypningar i låren sista milen.

I T2 hade de cathers som skulle ta emot cykeln när vi kom in. Tyvärr var de inte riktigt vakna när jag kom så jag fick jaga dem. När jag satte mig för att ta på löpskorna kände jag hur ont jag hade i skinkorna och var tvungen att stretcha ut dem lite för att kunna löpa överhuvudtaget. Efter ett toastopp kom jag ut efter 3:11.

Löpningen börjar som vanligt med att kämpa mot smärtorna i benen som cykeln orsakat. Efter ca 3 km började det släppa och steget blev bättre och lättare. Sen gick det riktigt bra vi kom ut i en park där banan gick på en slingrande asfalt väg. Vid 10 km hade jag 39 min på klockan och det kändes som slagläge för nytt pers. 2 km senare var den känslan borta. Hållkramp tvingade mig att sänka farten lite. Jagade ändå ikapp en som jag trodde var i min AG. Blev förvånad när det stod PRO på hans lapp. Hade superdipp vid ca 15km där jag gick i en vätskekontroll innan jag kom igång igen. Med tre kilometer kvar kom det upp ett damproffs bredvid. Vi körde sista biten sida vid sida och hejade på varandra hela tiden vilket hjälpte upp tempot och humöret. Lät henne passera mållinjen först och blev kallad gentleman av Paul. Tiden blev 1:25:16 som jag är nöjd med trots att det skulle varit 1 minut snabbare för att bli pers.

Totaltiden Blev 4:18:44 = Nytt pers. Placeringen blev 3:a i min AG. 39:a Totalt Före mig var det 23st herrproffs och 5st damproffs och 3st Lag. Så 8:a av alla som inte är proffs eller lag. 

Vi hade en fantastisk weekend i Bahrain, träffade både nya och gamla vänner, upplevde ett nytt land, såg en ny kultur och gjorde en riktigt bra tävling. Jag kan varmt rekommendera denna tävling.

Skrivet av Fredrik